Tål att upprepas, det där. Bra forskning kan mycket enkelt skiljas från dålig genom att verifiera sundheten hos de komponenter arbetet utförs på.
När det gäller Cybernormer presenterar de oftast statistik. Därmed kan man skärskåda precisionen av rådata och den metodik som tagits i bruk – men om forskaren ‘r ren som driven snö eller har en egen agenda att driva är egentligen totalt oväsentligt ända fram tills man upptäcker att metodiken som tagits i bruk är gravt missvisande.
Exempel – Axhamn’s rapport om mellanhandsansvar. Jag är säker på att arbetet i sig är juridiskt fullständigt logiskt. Problemet är att verkligheten inte är som Axhamn antar varvid hans slutsats fallerar fullständigt.
Axhamns argument applicerade på verkligheten blir då en fullständig sågning av mellanhandsansvar i stället.
Om Cybernormers forskning kan man konstatera att den är intressant men ingen kioskvältare. Mina tvivel angående det senaste resultatet utgår ifrån att mörkertalet i många enkäter är stort och bör backas upp av empiriska data.
Man kan exempelvis inte förlita sig enbart på en enkätinsamling angående hur mycket fildelare lägger ut på media – men backat av en god försäljningsstatistik blir en sådan enkät ett mycket bra tillägg. Som man gjort vid norska handelshögskolan och i holland när man slog hål i myten om att fildelning skadar mediabranschen.